Som sagt så spenderade jag sista helgen i Argentina i deras största vindistrikt Mendoza. Jag la till en bild till förra inlägget och måste innan jag fortsätter där jag slutade senast även lägga till denna bild:

Så dessa gropar har skapat många skador gick det rykten om, och det inte bara för turister. Många kliver nämligen ner i dessa acequias (utalas "asekias") när de ser ut som vattenpölar med lerigt vatten. Några Andes, den söta Mendoza-ölen, är också en av anledningarna till de acequia-relaterade skadorna. Sen har vi även Ginas anledning till acequiafall; att inte kolla vart man går. Hon lyckades ramla ganska rejält när hon klev på kanten till en av dessa fällor. Det såg dock farligare ut än vad det verkligen var, även om hon inte ramlade ner i den förvuxna gatrännan. Fick lite ont i händerna och i ena axeln som hon tog emot med.

Aja, Vi tog oss iallafall till bergen, Anderna, som vid tillfället inte hade så snötäckta toppar. Första stoppet är en utsiktsplats över den hundra meter djupa människobyggda sjön som jag inte tog namnet på.

Därefter åkte vi vidare till Puente de Incas, Incabron. Den är istället naturligt skapad då det finns en källa termiskt vatten under berget just där som sänder upp mineralrikt 28 gradigt vatten till ytan. Detta i stelnad form ger en gulröd färg ni ser på bilden nedan:

Tidigare låg det ett hotell här, men efter att det raserats av stenar som föll ifrån berget och efter att argentinarna märkt att bron har grova sprickor, så har man lagt ner all verksamhet på den andra sidan.

Dagen efter var det dags för vinprov, men till vår besvikelse var denna inställd. Vi fick dagen därpå istället. Så vi åt sockervadd och åkte till den stora parken som finns i stan.

Det är en absurt stor park som jag mer skulle kalla för stadsdel då vi inom parkens gränser har ett universitet, ett zoo, ett helt område med nattklubbar, en fotbollsarena, flera andra sportarenor och såklart en massa gräsmattor och träd. På vägen hem träffar vi på den här snobben som kollade ner på oss med sin bittra min och smått höjda överklasstass.

Sista dagen i Mendoza åkte vi alltså på vin/olivolje-trip. Första stoppet var en känd bodega vid namn Lopez. De hade stora maskiner och tunnor och det var modernt och mekaniskt. Vinet säljs över hela Argentina i alla mataffärer.

Andra stoppet var på en liten olivoljeproduktion. Det gick snabbt att förklara hur det gick till att pressa ut olivoljan, så vi fick efter nån minut prova några olika olivoljor som hälldes över små brödbitar. Det var gott med de olika varianterna.
Tredje och sista stoppet var på en liten vingård. Deras viner är mer hantverk än de på Lopez, och i slutet på rundvandringen fick vi även prova tre av deras viner.

Vi fick lära oss att se vinets "kropp", och hur man visste om det var bra eller inte. Vi provade ett vin av Malbec som ska vara Argentinas stolthet, rött och fruktigt. Helt okej viner, men jag är fortfarande inte helt såld på vin, även om jag nu har lite mer förståelse för dess kropp.

Sista helgen i Argentina spenderar jag och Gina i Mendoza. En fin kylig vinstad alldeles nedanför andernas höga berg. Resan hit tog 14 timmar. Bussresan började bra men efter några timmar började luften fyllas med rök då nåt var fel på luftkonditioneringen. Efter det var resan i minusgrader.. inte coolt.

Idag ska vi iaf åka till bergen och kolla på saker där. Imorrn ska det vinprovas och på måndag strökollar vi stan innan hemfärden. Och på onsdag åker jag till Sverige, galet.

Någon som minns att jag för ett år och en dag sedan lämnade Svea rike för Che´s rike? Efter avfärden den 16 juli tog det 31 timmar innan jag plötsligt befann mig på ett hostel i Buenos Aires. Just idag har det alltså gått ett helt år här nere. Märkligt va?

Aja, efter min senaste biljettjakt så lämnade jag biljettdjungeln med ett byte igen. Det kostade mig många pilar men det var den minsta besten jag kunde hitta. Nu har jag även försäkrat mig om att han inte kommer rymma då jag fick min e-ticket dagen efter. Det nya datumet för hemkomst är kl 15 den 29 juli. Resan är på 22 timmar men eftersom jag åker framåt i tiden så kommer klockan hinna gå 27 timmar.

Mina planer båda före och efter flygresan är kexjobb, dvs kandidatexamensarbete. Så just nu har jag tre fönster uppe på min dator; Word, XML-programmet "Oxygen" och en browser. Utöver datorn så har jag alltid en mate eller en kaffekopp bredvid mig. Det här är alltså mitt recept för ett förhoppningsvis bra kexjobb.

Det är just nu tre grader utomhus och här sitter jag mitt i natten och letar flygresor... igen. Jag kollar igenom ett trettiotal sidor för att hitta det där bästa alternativet. Men den här gången går det inte så bra. Allt är dyrt och när jag tänker på priset, på datumet och på mitt liv här nere, så känns det hela ganska motigt. Att åka hem inom två veckor kommer kännas som att riva av ett plåster från ett oläkt sår. Det kommer gå fort och det kommer bli smärtsamt, det kanske till och med blöder.

Jag har ju kämpat i ett år för att komma in i språket, för att hitta mat ibland supermercados och argentinska menyer. Jag har långt hår och en colombiansk flickvän. Jag dricker mate, fernet, quilmes och billiga viner, äter grillat kött, empanadas och sorrentinos. Jag åker taxi för i genomsnitt 30kr/resa. Jag lämnar in mina kläder på tvätt och jag har en städerska, och det är inte för att jag har mycket plata. Jag har skaffat mig en sydamerikansk paranoia som skyddar mig mot rånare och en stabil attityd mot folk jag inte känner så jag slipper stanna o prata med varenda boludo som försöker sälja mig turistsaker på plaza de mayo på resan till UCA.
Jag har helt enkelt jobbat hårt för att bilda mig ett Argentina-anpassat jag och det känns tungt att köpa mig en biljett för 12000 kr och lämna allt det bakom mig. Jag har liksom grott fast vid kulturen och kommer slitas upp med rötterna.

Btw, jag fick betyg 10 i min Java fortsättningskurs ;)

Det slog mig för en vecka sedan att jag bara tar en massa foton och aldrig filmar nånting. Det är ju inte så konstigt då jag inte har nån videokamera, inte mer än på mobilen(~värdelös) och i datorn såklart(absurt klumpig videokamera). Men jag ville i alla fall skapa mig en video att visa för resten av världen. Så utav de två verktygen till hands fick det bli datorn.
Väl filmat var redigeringen krångligare än vad jag minns ifrån den gamla goda tiden då man gjorde film på tekniken i högstadiet. Då kanske vi hade mer tålamod med att försöka oss fram. Vi "trial and error"-ade oss mellan alla format, codecs, oändliga inställningar. Eller så har dessa förökat sig som Fibonacci-tal.. (för mkt diskret matte). Eller så känns allt det här bara jobbigt för att man tror sig veta hur h.264 och m4v funkar, men att det ändå inte blir som man vill.

Dilemmat: Att veta tillräckligt för att förstå vad dom borde göra, men för lite för att förstå vad dom faktiskt gör.

I slutändan fick jag till ett klipp ändå. Och efter varje litet projekt avslutat så kan man ge sig själv en klapp på axeln. Bra jobbat problemlösare där.

En video i Roger-anda. Hoppas det smakade, jag borde verkligen inte ge den här bilden av Buenos Aires. Men jag tycker jag har gett så mycket andra bilder, så jag hoppas det inte förstör någons tropiska vision, om någon hade kvar en sådan. Jag menar, det är kallare än vad man ser i videon. Sex grader idag!

Apropå idag. Jag kom precis hem ifrån min tenta, min "examen final", i Matte Diskret och eftersom vår profesora rättar proven på plats så fick jag mitt betyg innan jag gick därifrån: Fem! Det är godkänt och jag är nöjd, no más matematica argentina.
Det lustiga med tentorna här nere är att alla är väldigt finklädda. Jag var medveten om detta innan, men som utbytesstudent får jag inte passa in för bra. Dessutom har jag inte så fina kläder. Men när jag dyker upp i vanliga skor, jeans och en schysst skjorta, så sitter de andra på vid skolbänkarna i hela kavajkittet. Från fina svarta läderskor till slips. Tjejerna är uppklädda också. Inte balvarianten såklart. men finklätt. Jag vet inte hur det är på handels, men jag är i alla fall inte van vid att hela skolan kliver runt som om det vore nåt ruggigt fancy kontor.

Just ja, datumet för hemresan ifrån förra inlägget är nu struket och bortkastat. Jag fick nämligen inte den biljetten av STA travels med anledningen att jag varit utomlands i mer än ett år. Irriterande men sant. Så jag är på biljettjakt igen. Jag vill under åtta tusen. då kan jag vara nöjd. Så om du vill hjälpa till tar jag emot alla alternativ för hemkomst mellan 25 juli-2 augusti. Mitt visa går ut den 3:e så det är min deadline.